Serpentinbotanik på fjället Graipesvare – och barnens lerfigurer ger plats åt fiskrom
Bergarten serpentin gör att sällsynta växter som skrednarv och isdraba trivs på fjället Graipesvare. Och i jämtländska Ammerån har barnen gjort egna gömställen åt fiskrom. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Marsfjällets naturreservat är ett vidsträckt skyddat fjällområde i södra Lappland. Här finns kalfjäll, urskog, myrar och fjällbjörkskog men också flera artrika fjäll. Ett av dem är Graipesvare och här, i skuggan av Marsfjällets topp på 1 587 meter, kommer Naturmorgons fältreporter Jonatan Martinsson befinna sig på lördag. Tillsammans med biologen Isak Vahlström, som har området som sin hemmaplan, botaniserar han bland kalfjällets växter och tittar närmare på vilken roll berggrunden spelar för floran. Här finns nämligen både kalkrika marker och områden där bergarten serpentin dominerar. Den senare är rik på tungmetaller vilket ställer krav på de arter som växer där. Det innebär att det går att hitta sällsynta växter som skrednarv, isdraba och spenslig fjällnejlika men också mer vanliga fjällväxter som fjällsippa och fjällgentiana på Graipesvare.Och så möter vi Ida Berntsson, Charlie Halvarsson och Edvin Ramsell från Grevåkersskolan i Hammerdal i Jämtland. De har tillverkat lerfigurer som de lagt ner i Ammerån. Där blir figurerna till lekgrus, alltså bra gömställen för laxars och öringars rom. Konstnären Malin Lindmark Vrijman och Anna Rost från Länsstyrelsen i Jämtland har handlett eleverna i ett kultur- och naturprojekt.Vi håller oss kvar i fjällen och bjuder på en fågelsånglektion där vi får lära oss hur fjällets småfåglar låter. Faktiskt är det fågelsånglektion nummer 50 i ordningen!En fågel som det går riktigt bra för är nattskärran, och dess märkliga, surrande läte går att höra i sommarnatten, framför allt i de södra och mellersta delarna av landet. Gabriel Norevik, forskare vid Lunds universitet, berättar om nattskärrans fascinerande flyttvanor – den rör sig nämligen i takt med månen!Vi ringer också upp Stina Weststrand, intendent på Göteborgs botaniska trädgård, som just nu befinner sig i Tarfaladalen i Kebnekaisemassivet tillsammans med kollegan Sara Ulriksson. De ska kolla in var olika intressanta vilda arktiska växterna finns, så att det går att återvända om några månader för att samla in fröer från dem till en fröbank.I veckans kråkvinkel funderar Jenny Berntson Djurvall på hur det skulle vara om vi INTE hade färdiga namn till de andra arterna.Programledare är Mats Ottosson.
--------
1:34:36
--------
1:34:36
Stora Karlsö – Sveriges enda fågelberg
Under några månader varje år samlas tiotusentals alkfåglar på Stora Karlsö för att häcka. En unik miljö där forskare på plats följer fåglarnas liv på nära håll. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Stora Karlsö utanför Gotland är Sveriges enda fågelberg. På de branta klipporna på öns västra sida trängs 30 000 par sillgrisslor och 12 000 par tordmular just nu. Här ruvar de sina ägg och om någon vecka kastar sig de första sillgrissleungarna sig ut för stupet ner till sin väntande pappa i vattnet.Fåglarnas liv på klipphyllorna är intensivt och trångt. Inte sällan blir det slagsmål och risken att en trut eller kråka kommer för att stjäla ett obevakat ägg är ständigt närvarande. Via en specialbyggd hylla på klippkanten följer forskare alkornas liv i närbild. Jonas Hentati-Sundberg, docent i ekologi vid SLU och forskningsledare för Baltic seabird project, berättar om de senaste rönen om fåglarnas kommunikation och också varför det är så fascinerande med fågelberg.Alexandra Colbing, marinbiolog på länsstyrelsen på Gotland, berättar hur näringsväven i Östersjön runt Stora Karlsö ser ut och vilka organismer som föder öns rika fågelliv. Nyligen upptäcktes stora musselrev på 20-50 meters djup utanför fågelbergen, Musselreven renar vattnet från fågelbergets näringsöverskott samtidigt som de är viktiga för smådjur, fisk och fåglar.I programmet medverkar också bland andra Saga Kynman, Aron Hejdström och Agnes Källström från Baltic seabird project. Hela programmet sänds från Stora Karlsö.Reporter är Lisa Henkow och programledare Joacim Lindwall.
--------
1:35:33
--------
1:35:33
Renens år och landskap, fjällens fåglar och en skrattande groda
Tamrenen är väl anpassad till landskapet och ger biologisk mångfald i sina spår. Den skrattande sjögrodan hänger kvar trots allt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Renen klarar sig fint året om, både kyla och sträng lavdiet är inga problem. Renskötarna Brita Stina Sjaggo och Anna-Maria Fjellström i Luokta-Mávas sameby berättar om begärligaste rengodiset och hur renarna använder olika områden, växter och lavar under året. Fältreporter Lisa Henkow mötte dom i Njuonjekområdet mellan Storforsen och Moskosel i Älvsbyns kommun. Renarna påverkar landskapet i sin tur, bland annat vid trädgränsen där renbete upprätthåller artrikedomen berättar forskaren Urban Emanuelsson vid SLU. Vi hör också om dagens utmaningar för renen och renskötarna.Under juni har sjögrodorna hörts skratta igen i Tyresö utanför Stockholm. Förra året sköt jägare från Invasiva arter alla vuxna grodor de kunde hitta och tonvis med salt hälldes i dammen för att döda yngel och ägg. Grodexperten Claes Andrén berättar varför sjögrodan är ett hot mot inhemska arter och varför den är svår att bli av med i Karin Gyllenklevs reportage. Vi hör också naturvårdsverkets Henrik Lange om arbetet för att begränsa skadorna av invasiva arter.Förra veckans avsnitt handlade om sniglars sexvanor och nu går vi vidare med sniglarnas matvanor i blomsterrabatten, ett ämne som orsakar debatt. Snigelforskare Ted von Proschwitz berättar.Fjällens fåglar har fått en ny fågelsånglektion av Mats Ottosson.Programledare är Joacim Lindwall.
--------
1:35:24
--------
1:35:24
Snigelsex – och bin som älskar sand
De hånglar och dansar ringdans. Några parar sig hängande i en slemtråd med de blå penisarna slingrande runt varandra. Snigelsex är intrikat! Dessutom: om vilda bins behov av sand. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nu är det parningstider för många snäckor och sniglar! Där saker går lite annorlunda till än i människovärlden eftersom de är hermafroditer, alltså både hanar och honor samtidigt. Vi tar reda på hur det fungerar egentligen, och varför de här blötdjuren löst fortplantningen på det här viset. Vi får en inblick i hur de uppvaktar varandra och hur själva parningen går till. Den kan involvera både kärlekspilar och ringdans! Eller ännu mer äventyrligt, som pantersnigeln och gråsvart kölsnigel. De slingrar ihop sig med sin partner på hög höjd för att sedan hissa ner sig tillsammans i en lång seg slemtråd och hänger där i timtal tills båda parter är befruktade. Som ett parnings-bungyjump i snigeltakt. Morgonens guide i snigelsex-världen är Ted von Proschwitz, snigel- och snäckexpert, som finns på plats i Vitsippsdalen i Göteborgs botaniska trädgård, tillsammans med fältreporter Karin Gyllenklev.Har du ett bihotell i trädgården? Gott så. Men en sandhög är också viktig för de vilda bina! Många av dem bygger nämligen sina bon i marken: i jord, lera eller sand. En färsk studie från Sveriges Lantbruksuniversitet visar att finns allt färre ytor med blottad sand i landskapet. Vi träffar forskaren bakom studien, insektsexpert Mats Jonsell, vid en konstgjord sandhög i Uppsalas utkanter.Förra veckans avsnitt handlade om undervattensljud. Vi fortsätter på temat genom att lyssna på de fantasieggande ljud som Björn Carlsson spelat in i gotländska träsk, och genom att få reda på vilket vattendjur som har världens högljuddaste penis.Sommaren är på inmarsch och därmed badsäsongen. Även för fåglarna! Men hur ska man tänka om man har ett fågelbad i trädgården, för att hålla det rent? Och kan det stämma att talgoxen har en särskild badsång? Vi har fått flera lyssnarfrågor om fågelbad och skickar dem vidare till fågelkännaren och veterinären Lotta Berg.I veckans kråkvinkel välkomnar Tina-Marie Qwiberg kråkan Anton som en dag spatserade in i hennes liv.Programledare är Mats Ottosson.
--------
1:34:34
--------
1:34:34
Djurens ljudvärld under ytan
Ett specialprogram om undervattensljud. Hur låter fiskar och andra djur i havet och vilka ljud upplever de? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hur låter det under ytan? Vi sticker ner mikrofonen för att lyssna på grymtande torskhannar, sälars sång och tumlarens ekolod.Och hur upplever djuren själva sin ljudvärld? Där vi människor stör med allehanda buller, från fartyg, vindkraftverk och byggnationer.Hela programmet ägnas åt undervattensljuden och djuren som alstrar dem. Programledare Karin Gyllenklev finns i Stockholms södra skärgård tillsammans med Mathias Andersson, marinbiolog och undervattensljudsexpert vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. Han forskar just kring ljuden i vattnet och hur djuren påverkas av de ljud som vi människor tillför dit. Vi får också följa med forskningsfartyget Electra när en bullerboj placeras i vattnet. På bojen finns en hydrofon som mäter hur högt bullret är under ytan.En bit därifrån, vid sjön Båven i Sörmland, finns reporter Lena Näslund tillsammans med filmaren Martin Falklind. Han har nyligen fått Artdatabankens naturvårdspris för sin serie ”Fiskarnas rike” som sänts i SVT. Han har tillbringat mycket tid i undervattensvärlden antingen i dykardräkt, med snorkel eller med hjälp av en liten fjärrstyrd ubåt med kamera och sett och hört interiörer från fiskarnas liv som hittills varit okända. I sjön Båven filmas just nu forskningen på mal, och vi hoppas få vara med om märkning av den mytomspunna fisken. I programmet medverkar också Rickard Gustafsson, Sportfiskarna och Gustav I veckans kråkvinkel av Jenny Berntson Djurvall hör vi världens ensammaste val. Den som sjöng på en frekvens som aldrig fick svar i världshaven.Programledare är Karin Gyllenklev.
Vi finns på plats ute i naturen varje vecka, året om. Få upplevelser och kunskap med prassel och visk, experter och fågelsång. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ansvarig utgivare: Magnus Gylje
Ireland